Anneli: "Tillsammans kan vi ersätta modlöshet med hopp"

Anneli Nilsson tillsammans med unga kvinnor i Varanasi, Indien, på en utbildningsdag.

Anneli Nilsson har under stora perioder av sitt liv tjänat i några av världens fattigaste och mest utsatta områden. Genom alla år har hon haft en fast övertygelse om att kampen mot fattigdom och att ge röst åt dem som ingen har är en viktig del av vår kallelse. Här skriver hon själv om kärnan i sitt engagemang.

Jag kommer ihåg hur jag kunde längta efter Missionsauktionen i december. Det var en av höjdpunkterna på året när jag fick springa ut med varorna som ropades ut och kanske, kanske skulle jag vinna den stora fruktkorgen med vindruvor, choklad och annat gott på turlotten. Mamma stickade och bakade bröd och varje år broderade hon en vacker duk där priset trissades upp av pappa som ofta köpte den själv till slut. För allt gick ju till missionen!

Troligen var det där det började, engagemanget för alla människors rätt till det som jag tog för givet: trygghet, att gå i skola och äta mig mätt. Jag upptäckte att det ger en djupare glädje att dela med sig än att behålla turlotten för mig själv. Det var först senare jag förstod att mina livsval påverkats av bibelordet i Matteus 25 ”Allt vad ni har gjort för dessa mina minsta det har ni gjort för mig”. För bakom nöden, förtrycket och maktlösheten känner Gud varje människa vid namn, älskad för sin egen skull och ämnad att leva ett värdigt liv. Där kampen mot fattigdom och att ge röst åt dem som ingen har är en viktig del av vår kallelse.

Har mött många av Jesu minsta

Fattigdomens obarmhärtiga ansikte mötte jag som 20-åring i ett flyktingläger i Sudans brännande öken. Moderns blick som mötte min i en ordlös bön om hjälp att rädda hennes döende barn är för evigt inpräntat hos mig. Upplevelsen har följts av många fler, men där och då föddes en vrede över livets orättvisor som senare ersattes av ett långsiktigt arbete och en stark tro på att förändring är möjlig när vi går samman som Kristi kropp.

Jag tänker på Ahmed som med stolthet berättar om utbildningen till snickare i Herat i Afghanistan medan han serverar tea i sitt nya hem. Han som tidigare levt utanför gemenskapen som funktionshindrad och upplevt förnedring och skam när han tiggt ihop till sitt levebröd på gatan. Eller när jag lyssnar till Suhnitas berättelse om hur hon får fortsätta leka och gå i skolan istället för att giftas bort som tolvåring. När barnen i Kolkotas slum sjunger så taket lyfter när jag besöker dem på sin förskola istället för att utnyttjas på järnvägsstationen i sin iver att tjäna några rupies till mat.

Jag har mött så många av Jesu minsta som gett mig stor ödmjukhet inför livet men som också påmint mig om vår gemensamma kallelse att dela de gåvor vi fått. Tillsammans kan vi ersätta modlöshet med hopp.

Den här texten publicerades först i tidningen Direkt med tema "Ge inte upp, ge hopp!"öppnas i nytt fönster i november 2020. Text: Anneli Nilsson

Du kan vara med och ge hopp i jul!

Snart är det jul och vissa av oss får mat, julklappar och kärlek. För andra är det inte lika härligt.
Ge en julgåva till de som bäst behöver!

Köp dina julklappar i webbshopen på geforlivet.com/julöppnas i nytt fönster så får du ett fint gåvokort att ge bort.

Du kan också ge en gåva direkt genom att:

  • Swisha din gåva till 900 55 88
  • Gör en bankgiroinbetalning till 900-5588

Märk din gåva "Härlig är jorden"