De vill vara salt och ljus i Husby

Hanna Leonardsson och Anton Thilander är pastorer i Husbykyrkan.

Torget är fyllt med musik när jag kliver ut från tunnelbanan. I ett hörn står föräldrar och småpratar medan barnen leker i hoppborgen. En bit bort fräser chilensk mat på en stor stekplatta. Husbyfestivalen kan äntligen arrangeras igen och idag känns de dystra nyhetsrapporteringarna om skjutningar och knarkhandel långt borta. Här, i hjärtat av mångfacetterade Husby, finns en församling som vill ge Jesu kärlek till sitt område.

Den här texten publicerades först i EFKs tidning Direkt. Text och foto: Kristina Sandin

– Hej Mohammed! Är det bra? Har du fått fika än?

Några steg bort från torget står kaffetermosarna redo, medlemmar ur Husbykyrkan samtalar med de som tittar in och klädställningarna från församlingens ge och få-butik står framme. Vid ingången gör pastorerna Anton Thilander och Hanna Leonardsson ballongdjur till barnen.

– Vi upplever att vi finns just här i Husby av en anledning, säger Anton.

Vi har slagit oss ner vid ett bord på baksidan. Husbykyrkan byggdes på 70-talet, samtidigt som resten av området. Den vitputsade fasaden syntes väl redan då, bland de milda grå, gröna och blå nyanserna på de omgivande lägenhetshusen. Då var Husby ett fräscht nytt område som likt alla andra miljonprogram skulle fylla de ökande bostadsbehoven i Sveriges städer. Idag klassas det som ett av Sveriges 61 utsatta områden - och ett av 23 som beskrivs som särskilt utsatta.

– Den ekonomiska utsattheten är stor här, arbetslösheten högre och många barn växer upp under tuffa förhållanden, med frånvarande fäder och ensamstående mödrar. Många har svårt att klara av skolan, förklarar Hanna.

Beskrivningen bekräftas av 2021 års områdesstatistik från Stockholms stad. För många unga kan den här sortens utsatthet bli en grogrund till kriminalitet, menar Hanna.

– Det finns inte många etablerade församlingar i utsatta områden och vi tror Gud sänder oss hit för att vara salt och ljus, säger Anton.

Hårdare tag hjälper inte

Sedan mitten av 2010-talet har Husby och grannområdena Rinkeby och Kista varit hårt drabbade av en konflikt mellan olika grupperingar, där flera unga män och pojkar skjutits till döds.

När jag träffar Anton och Hanna är det ännu ett par veckor kvar till valet. Lyktstolparna i Husby centrum är klädda i valaffischer och fetstilta rubriker uttrycker lösningar på hur man ska komma till bukt med gängkriminaliteten. Många ropar efter fler poliser, högre straff och hårdare tag.

Vad skulle ni vilja säga in i debatten?

– Alltså, retoriken kring hårdare tag har jag inte mycket till övers för, säger Anton någonstans mellan bestämdhet och uppgivenhet.

– Självklart ska polisen ha de resurser de behöver och straffen ska såklart vara rimliga i förhållande till det brott man begått. Men högre straff kommer inte att leda till att färre hamnar i kriminalitet. Problemen är mycket djupare än så.

Som en del i sin utbildning på Akademi för Ledarskap och Teologi (ALT) skrev Anton i våras en kandidatuppsats med titeln Gängen, skammen och utanförskapet – den kristna tron som en väg ut ur
gängkriminalitet. Det märks att det här ligger på de båda pastorernas hjärtan. Enligt dem fokuserar politiker och debattörer mer på hur problemen tar sig uttryck än på vad som är orsaken till dem.

– En av de ex-kriminella jag intervjuade i min uppsats berättade att när han var liten fick han aldrig höra sina föräldrar säga att de älskade honom, berättar Anton.

– Om man inte får den kärleken är det lätt att man hittar andra gäng där man känner tillhörighet, säger Hanna.

Anton fyller i:

– Så problemet är inte bristen på hårda tag, utan precis det motsatta.

3 tips på hur du kan engagera dig

“Det behövs fler som flyttar till utsatta områden, men det finns även andra sätt att engagera sig”, säger Anton och Hanna. Här ger de tre tips:

  • Be för församlingar i utsatta områden och kom hit på bönepromenader.
  • Många församlingar i utsatta områden har inte så mycket resurser. Kanske kan din församling stötta deras initiativ ekonomiskt?
  • Hör av dig till en anstalt i närheten och se hur ni kan stötta med
    besöksgrupper eller annat.

Kallade att älska

Ett tydligt tema i Antons uppsats är skam. Skammen över ens livssituation, som ökar risken att hamna i kriminalitet. Och skammen över brott man begått, som gör att det känns omöjligt att leva ett annat liv. På frågan hur man kommer åt detta gav en av fängelsepastorerna som Anton intervjuade ett tydligt svar: “Skam kan bara älskas bort.”

Som församlingar är vi kallade att visa på Guds kärlek som kan förändra även de mest hopplösa av situationer, menar Anton och Hanna. Och ju mer förebyggande man kan jobba, desto bättre. Det handlar om att ge familjer det stöd de behöver, stötta barn så att de klarar skolan och bryta segregationen och utanförskapet.

Det är därför Husbykyrkan erbjuder läxläsning i kyrkan varje vecka, satsar på ungdomsgrupper och utåtriktade barnmöten och är aktiva på initiativ som Husbyfestivalen. Bland mycket annat.

– Vi vill visa att det finns trygga vuxna som ser och lyssnar, säger Hanna.

Hanna Leonardsson och Anton Thilander vill finnas till för sitt område. Här gör de ballongdjur under Husbyfestivalen i slutet av augusti.

Önskar att fler vågar sig hit

Kärleken som Anton och Hanna känner för sitt område går inte att missa. Även om de inte vill förringa problemen som området dras med, tror de samtidigt att det är viktigt att berätta om den andra
sidan av Husby.

– Husby är mer än det som står i tidningarna, konstaterar Hanna som önskar att fler skulle våga sig hit och lära känna området på riktigt.

– Det finns en sån fin öppenhet och värme här!

Anton håller med.

– Kulturkrockar är inte alltid enkelt, men vi skulle nog ändå hävda att det alltid är värt det. Vi tror ju att det är Guds vision för sin församling.

Ljuset lyser i mörkret

Ett barn hämtar oss. Fler ballongdjur behöver göras. Våffelsmet ska vispas till kvällens musikkafé och Hanna försvinner in i köket. Utanför kyrkan vill en kvinna köpa en skjorta från klädställningen. “Det är gratis, så det är bara att ta. Vill du ha en påse?” Hon ler förvånat och tackar. Innan hon går hinner hon och Anton småprata om församlingens läxhjälp.

– Ja, jag såg det. Jag har många barn så det är bra med hjälp, skrattar hon och lägger armen om två av dem.

På torget har hundratals barn samlats för att höra Tusse uppträda på festivalens scen. Solen värmer, sambosan doftar gott och ljuset lyser i mörkret, och mörkret har inte övervunnit det.

Boktips: Tills alla dör

I höst ska Husbykyrkan dra igång en bokcirkel utifrån Diamant Salihus reportagebok Tills alla dör, en bok som handlar om just gängkonflikterna i Järvaområdet.

”Vi vill öka förståelsen och väcka ett hjärta för de här frågorna bredare i församlingen”, berättar Anton.

Kanske ska du också göra det i din församling eller hemgrupp? Hör av dig till Anton och Hanna om du vill ha tips! Mejla anton.thilander@husbykyrkan.com eller hanna.leonardsson@husbykyrkan.com