Här förvandlas samhället – en generation i taget

Det är ett fnissigt gäng romska grabbar i tonåren som sitter i klassrummet när vi kommer fram till Bread of Lifes lokal i Surcin, en kranskommun väster om Belgrad. Det här gänget kommer hit för att få läxhjälp några dagar i veckan. Flera av dem ska snart börja gymnasiet, något som inte var självklart verksamheten startade för 15 år sedan.

Text och foto: Stina Vingren. Den här artikeln publicerades först i EFKs tidning Direkt i november 2025.

År av att bygga relationer, jobba långsiktigt och kämpa för barnens skull, har lett till att Bread of Lifes personal fått se flera generationer få bättre förutsättningar i den utsatta situation som romerna befinner sig i.

Exkluderade från samhället

Efter kriget i Jugoslavien på 90-talet skickade Örebromissionen ner en stor container med nödhjälp till Baptistförsamlingen i Belgrad. För att de skulle kunna hämta ut den behövde de vara en organisation och det blev starten för Bread of Life. Det som började med matutdelning till flyktingar har med tiden utvecklats till olika program som specifikt riktar sig till romska samhällen. Bread of Lifes satsningar har förändrat livsutsikterna för flera generationer romer.

Romer är en av de mest diskriminerade folkgrupperna i Europa, och trots att de levt på kontinenten i tusen år är de exkluderade från det omgivande samhället och många lever i utanförskap. Här kände
församlingarna bakom Bread of Life Guds maning att satsa på dem, möta behoven, och i kärlek stå vid deras sida.

Frukten av långsiktigt arbete

Till centret i Surčin kommer romska barn i årskurs 1–8. De får hjälp med läxor, med förståelsen för skolan och med att hitta trygghet i studierna. Resultaten är imponerande: när projektet startade gick bara 17 % av de romska barnen i skolan och de flesta hoppade av i fjärde klass. Efter första året ökade antalet romska elever till 80 %, och efter tre år till 97 %. Idag fullföljer 98 % av eleverna i Surčin gymnasiet – jämfört med 30 % av romer nationellt.

Förvandlingen märks inte bara i siffror. Tidigare elever kommer tillbaka med sina barn. En kvinna som gick här som barn kommer nu med sina trillingar. Vi frågar om hon gått ut gymnasiet.

– Det har jag inte, men det kommer de att göra, säger hon leendes och pekar på sina barn.

Projektet här har byggt relationer, höjt utbildningsnivån och stärkt banden mellan romska familjer och samhället. Förr insåg många inte vikten av och möjligheterna som kommer med utbildning, och man
var inte så noga med att se till att barnen faktiskt gick till skolan. Men nu när den första generationen som fått skolstöd försörjer sina egna familjer genom arbete de fått på grund av deras studier, så stöttar man varandra på ett helt annat sätt för att se till att deras barn går till och klarar skolan.

Nyttan är inte bara att romska familjer får det bättre ställt ekonomiskt, de blir också starkare som grupp och kan organisera sig för att få bättre livsvillkor. På så sätt kan deras bosättningar bli legala och
officiell del av orten, och myndigheterna ordnar basala saker som elektricitet, rinnande vatten och avlopp. Sådant som känns självklart, men inte varit det för en folkgrupp som inte inkluderats naturligt i
det serbiska samhället.

Ge vidare av Guds kärlek

I skolan sker all undervisning på serbiska, ett andraspråk för romerna, och det finns inte tid att förklara när barnen inte förstår. I Bread of Lifes projekt kan barnen få hjälp en och en, men de får också fler vuxna som ser dem, frågar hur det är och bryr sig om dem.

– Ibland hamnar barnen i slagsmål i skolan, och då är det viktigare att de får tid att prata ut och försonas, innan vi kan börja med matten, säger Damir.

– Det räcker inte att bara ha hjärnan med i detta arbete. Här gråter vi med de som gråter och gläds med de som gläder sig. Det är kanske också därför det är så god stämning i det lilla huset i Surčin. Barnen jobbar på med sina läxor, men hänger kvar en stund på fotbollsplanen utanför för att leka och umgås. Relationen till lärarna verkar göra dem glada att komma hit varje vecka, även om det är tufft
med studierna. Lärarna ser stolta ut när Eddie 8 år berättar att han vill bli polis, och Amel 9 år vill bli superman. De skrattar tillsammans, och även om superman-yrket inte är så realistiskt har barnen fått hopp för en framtid att drömma om.

– Jag hade kunnat hitta ett annat och bättre betalt jobb, men det finns inget annat arbete som ger mer glädje och mening, och här får jag praktisera min tro och ge vidare av Guds kärlek, säger Damir.

Hoppfull framtid

Framtiden är redan på väg men den är inte utan utmaningar. Bread of Life vill att projektet ska fortsätta och utvecklas. Man skulle behöva bygga ut lokalerna, och börja jobba med förskolebarn också. Målet är att de som vuxit upp i projektet ska kunna ta över efter Damir och Dragan, som redan är pensionärer, och på så sätt bära projektet vidare. Redan nu finns det några lärarassistenter, som är till stor hjälp och glädje i verksamheten. Det är ett gäng unga människor som vuxit upp i projektet, som de kunnat satsa extra på genom att hjälpa dem vidare till universitetsstudier och ordna stipendier för.

– Det känns riktigt hoppfullt, inte bara för projektet men också för det romska samhället. De barn som en gång behövde hjälp med läxorna hjälper nu nya barn, och blir bra förebilder för dem både här och
hemma, säger Damir.

Det är så här Bread of Life jobbar – de förvandlar hela samhällen, en generation i taget. Deras projekt hjälper inte bara till med veckans läxa, det leder barn till högre utbildning.