Shimon: Min bön är att Gud ska sända fler arbetare till Sylhet

Shimon är områdespastor genom Faith Bible Church.

I Bangladesh stödjer EFK församlingsplantering genom en kyrka som heter Faith Bible Church. De tränar och sänder evangelister och pastorer till områden där ännu ingen kyrka finns. Målgruppen är den muslimska majoriteten i landet men man möter också många hinduer och människor med andra livsåskådningar.

Shimon är områdespastor och evangelist i nord-östra Bangladesh, i ett område som heter Sylhet. Han är född och uppvuxen i andra sidan av landet, en provins som heter Dinajpur, men flyttade till Sylhet för snart 10 år sedan. Det var efter ett år på FBCs bibelskola som han och två andra familjer flyttade hit med visionen om att dela evangeliet med människor. Efter några år stod Shimon tyvärr ensam kvar i uppgiften då de andra av olika anledningar tvingades sluta och lämnade området. Shimon har ännu inte hittat någon fru utan lever ensam. Han delar boende med en annan kille men upplever en stor ensamhet i arbetet. Hans stora bön är att Gud ska sända fler arbetare tills hans område.

Trots nästan 10 års arbete i Sylhet finns det ännu inte så många kyrkor eller troende. Området är omtalat att vara tufft för evangelister och kyrkan växer långsamt. Här finns både muslimer och hinduer men det religiösa klimatet är inte särskilt hotfullt utan snarare är folk öppna för att prata om Gud. Shimon tror att en del av svårigheten för evangeliet att få fäste här ligger i att hinduerna ofta inte har några problem att "lägga till" Jesus till sina gudar (sk synkretism). De ser ingen anledning att lämna sina andra gudar och "bara ha en" vilket såklart blir en utmaning för Shimon och de huskyrkor han startat.

gruppbild

I området finns heller inga fysiska kyrkbyggnader då de kristna möts i hemmen som de kallar för huskyrkor. Shimon har funnits med och startat sex stycken och nu stöttar han dem genom regelbundna besök. Flera av ledarna är unga kvinnor och de behöver mycket stöd för att växa i sitt lärjungaskap och ledarskap. Ett par av grupperna är inte uttalade "kyrkor" ännu utan fungerar som vuxenutbildning för kvinnor i byarna. Genom ett material som använder bibelberättelser som exempel lär de sig att läsa och skriva och samtidigt lära sig om vem Jesus är på ett enkelt och naturligt sätt.

Shimon berättar att det faktiskt finns en byggnad som har börjat byggas speciellt för kyrkornas aktiviteter. Det är ett bönehus i en av byarna och det ska tjäna som mötesplats för huskyrkan under framför allt regnperioden då det inte går att sitta på marken. Deras egna hus är oftast för små för att ha samlingar i och bönehuset skulle underlätta kontinuiteten för församlingarna att mötas under året. De ska även användas för söndagskola åt barnen. Byggnaden är inte färdig ännu. Det saknas golv och Shimon försöker på olika sätt samla ihop medel för att kunna färdigställa bönhuset.

När jag träffar Shimon under ett par dagar i september. Vi åker runt och besöker några av huskyrkorna och Shimon berättar att det finns många som snart är redo att låta sig döpas. Han talar med en låg stämma, ibland nästan så jag inte hör. Han tar inte mycket utrymme, varken fysiskt eller verbalt. Genom tolken förstår jag att Shimon pendlar mellan den stora glädjen i människor faktiskt vill följa Jesus och den tydliga ensamheten och utsattheten han upplever som ensam evangelist i Sylhet. Jag slås av den hängivenhet som han har för att nå människorna i Sylhet trots att han lever väldigt utsatt på så många sätt. Det är med stor ödmjukhet jag tar farväl och sätter mig på bussen tillbaka till Dhaka. Jag instämmer i Shimons bön om att Gud ska sända fler arbetare till Sylhet. Skörden är stor och arbetarna är få.

Foto & Text: Tobias Åberg