Melita Vidovic, Serbiska baptistunionen: Några saker jag lärt mig som kvinna i tjänst för Gud
Melita Vidovic i Serbiska baptistunionen, som vi i EFK samarbetar med, var tretton år när hon fick sin första Bibel och ivrigt började dela Guds ord med sin omgivning. Ganska snart möttes dock av motstånd. Av andra kristna - för att hon var kvinna. Här skriver hon själv om sina erfarenheter och delar med sig av fem lärdomar som hon vill skicka med till andra kvinnor som upplever liknande situationer.
Jag heter Melita Vidovic och jag bor i Serbien. När jag var tretton år fick jag min första Bibel. Jag började läsa den regelbundet. Upprymd över att Gud talade till mig genom sitt ord delade jag med andra vad jag lärde mig – i konversationer, i ungdomsgrupper, senare i hemgrupper och på kvinnokonferenser… Det var en välsignelse för mig, och andra berättade att det var det för dem också. Men plötsligt började något som var en välsignelse bli ett problem, eftersom ”det inte är tillåtet för kvinnor att predika”. Jag anklagades för att vara stolt, att vilja ha makt över män, att vilja visa mig smartare än andra… Jag började ifrågasätta om jag inbillat mig kallelsen jag kände att tala Guds ord. En kort tid drog jag mig till och med tillbaka. Men Gud fortsatte att tala till mig och mitt hjärta fortsatte att brinna med kärlek till Honom och Hans ord. Det var en väldigt svår och ensam situation att vara i. Jag kände mig missförstådd, för jag ville aldrig ha makt över någon, jag ville inte visa mig smartare än andra. Jag var bara upprymd över Gud och Guds ord och jag ville dela det med andra.
Jag vill inte här argumentera kring frågan om kvinnor ska predika eller inte. Dussintals böcker har skrivits på temat av många stora teologer och de finns tillgängliga för alla. Jag vill bara dela var jag har lärt mig under den här, ibland väldigt smärtsamma, processen av att försöka lyda Gud och följa den plan och det syfte han har för mig som kvinna. Främst vill jag rikta mig till kvinnor som kanske går igenom samma sak som jag gjort.
Det här är en hälsning till er, mina kära systrar. Här är vad jag har lärt mig hittills:
- Ge inte upp! Någonsin! För Gud ger inte upp om sin plan för dig. Han har gjort en plan för dig och när han skapade planen frågade han inte andra människor om råd, inte ens dig. Han gjorde inte sin plan för dig enligt hur du ser på dig själv, eller hur andra ser på dig, utan enligt hur Han ser på dig. Hans sätt att se på dig är annorlunda mot både ditt sätt och andras sätt.
- Fastna inte i debatter om ifall du som kvinna bör predika eller inte. Det är slöseri med tid och energi. Människor som har bestämt sig för vad de tycker i den här frågan är envisa. John Piper och andra som han kommer att dö med åsikten som de har över kvinnor i tjänst. Det skulle krävas ett mirakel för att förändra det, åtminstone i samma omfattning som det som aposteln Paulus mötte på vägen till Damaskus.
Nyligen såg jag en bild på en örn som attackerades av en kråka. Kråkan landade på örnens rygg och bet den i nacken. Örnen försvarade sig inte. Den slösade inte tid och energi att bråka med en kråka. Örnen flög högt upp i skyn och ju högre den flög desto svårare blev det för kråkan att andas på grund av syrebristen. Så småningom föll kråkan ner av sig själv. Slåss inte med kråkor. Flyg högre, dit Gud leder dig. Din högsta prioritet är att följa och lyda Gud. Bara du kommer att stå ensam inför Honom den dag då du behöver avge räkenskap för vad du gjort med de gåvor Han gett dig. Ingen kommer att finnas där för att tala för din räkning och ”De släppte inte in mig” kommer inte att tas som en godtagbar ursäkt.
- Insistera inte på att gå genom en stängd dörr. Jesus gav sina lärjungar rådet ”Och är det någon plats som inte vill ta emot er och inte vill höra på er, så fortsätt därifrån och skapa av dammet under era fötter” (Mark 6:11). Det är ingen lätt sak att göra. Det kommer att kosta dig personlig smärta och besvikelse, särskilt om det händer i ditt eget hem eller hemstad, och det är sannolikt att det kommer att hända där, för ”En profet blir ringaktad bara i sin hemstad, bland sina släktingar och i sitt hem” (Mark 6:4). Gud kommer att öppna de rätta dörrarna för dig vid rätt tillfälle. Uppmuntras av det faktum att ”han som öppnar så att ingen kan stänga och stänger så att ingen kan öppna” (Upp 3:7b). Det är Guds ansvar att stänga och öppna. Ditt är att gå genom den dörr Han öppnar.
- Gläds över stöd du får från människor omkring dig, men förlita dig inte på det. Lita på Gud och att han inte ger upp den plan och det syfte han har för dig. Det är sanningen som aldrig kommer att ändras, så håll fast vid det. Stöd från människor är skört. Så snart det börjar kosta dem något, kan de lätt ändra sig.
- ”Mer än allt annat – vakta ditt hjärta, ty hjärtat styr ditt liv.” (Ord 4:23). Ditt främsta behov är att ditt hjärta behagar Gud. Då finns det inga oöverstigliga hinder. Om det inte står rätt till med Gud i ditt hjärta är det en verklig fara och verkligt hot. Då hjälper det inte ens om hela världen hejar på och stödjer dig. Men om Gud är för dig, vem kan då vara emot dig?!
Och nu vill jag bara skriva några meningar till dem som är emot att kvinnor predikar i tjänst. Om jag vore er skulle jag behålla min åsikt för mig själv, fullkomligt övertygad om att Gud är mer än kapabel att stoppa varenda kvinna som gör något mot Hans vilja och att han inte behöver min hjälp med det. För ”om inte Herren bygger huset är byggarnas möda förgäves” (Ps 127:1). Dessutom skulle jag ha velat vara säker på att jag inte står i vägen för något som Gud vill.
Jag förstår varför djävulen vill stoppa kristna från att sprida Guds ord, men jag förstår inte varför en grupp kristna vill stoppa en annan grupp kristna från att sprida Guds ord. Det är ett mysterium för mig.