Föräldralösa barn i Muhange får en familj

I Tanzania vill Muhange Family and Community Care Centre ge hjälp till barn som mist en eller båda av sina föräldrar. Detta projekt har genomgått en omställning i samband med att Muhange barnhem i början av 2017 stängde ned som institution och barnen placerades i familjer. Det nya arbetssättet sker genom direkt stöd till den kvarvarande föräldern, en släkting eller en ny familj. Genom ett familjehemsbaserat stöd kan barn få en naturlig uppväxt i hemmamiljö. EFKs samarbetsorganisation FPCT är ansvariga för arbetet med att skapa förutsättningar för barn att få en familj att växa upp i.

Vad har vi uppnått i projektet?

Sedan 1970-talet har ett stort antal barn kunnat räddas till livet genom ett snabbt omhändertagande på barnhemmet. Under åren har även ett stort antal barnskötare utbildats, fått praktik vid barnhemmet och sedan kunnat få andra jobb. Idag är det inte ett barnhem utan ett familjecenter. Vi i EFK finns med och stödjer arbetet fortsatt, men ansvaret för verksamheten har under många år varit helt överlämnad till FPCT. Sedan förändringen från att vara institution till att ge familjehemsbaserat stöd startade har flera barn och deras anhöriga varit på centret mellan tre och tolv månader och sedan åter flyttat hem, och nu arbetar man parallellt med uppföljning av dem genom till exempel hembesök.

Vad vill vi göra mer?

Vi i EFK vill fortsätta att ge stöd till FPCT genom ekonomiska medel och mentorskap i etableringen av nya arbetsmetoder i detta viktiga projekt. Arbetssättet innebär att de först gör ett hembesök för att se om de kan hjälpa barnet på plats, annars får en anhörig komma till centret tillsammans med barnet och bo under 3-12 månader. På centret arbetar man både med barnet och med utbildning för anhörig i bland annat nutrition, hälsa och uppfostran och skapar förutsättningar för att de så snart som möjligt kan flytta hem. Under tiden arbetar man med familjen i hemmet så de ska vara förberedda på att ta emot barnet. Uppföljande arbete ska göras med familjerna fram till barnet är fem år gammalt, men längre tid om man bedömer att det behövs.

Berättelser från familjecentret

När Rehema* föddes överlevde sorgligt nog inte hennes mamma förlossningen. Rehemas pappa kunde tyvärr inte ta hand om henne själv. Rehema hade dock en morbror, som också hade en familj, och de var villiga att ta hand om henne. Men de behövde stöd första året så Rehema fick bo på centret i ca ett år för att sedan flytta till morbroderns familj. Nu har Rehema bott där i ett par år. Fortfarande kommer
personal från centret hem till dem regelbundet för att följa upp att Rehema har det bra. Hennes nya familj tar väl hand om henne och hon har en tydlig anknytning till sin nya mamma. Vid hembesöket vid jul tog Merida, ansvarig på Familjecentret, med sig en klänning i julklapp, och lite mat, tvål och andra nödvändigheter, och så bjöds alla grannbarn på godis, vilken fest!

*Rehema heter något annat