Fredrik: Ett glädjebud för hela tillvaron

Fredrik Lignell, pastor i Ryttargårdskyrkan Linköping, är övertygad om att vi människor behöver hopp men är allergisk mot peptalk. Med avstamp i såväl påskens som julens berättelser lyfter han fram ett glädjebud som håller och gäller hela tillvaron.

Text och foto: Kristina Sandin Den här texten publicerades även i EFKs tidning Direkt i juni 2024.

– Det bästa jag vet är att få predika under påsken. Det verkar i Nya testamentet som att påskens händelser är en lins genom vilken man läser tillvaron. Vad betyder det att Jesus har uppstått och trätt in i himlen? Och vad är det som ska påverkas av det?

Medan de första kristna tycks uppfatta att Jesu uppståndelse ska rädda världen, och inte nödvändigtvis bara vårt inre, har kyrkan under senare tider snarare nästan misstänkliggjort skapelsen, menar Fredrik. Han nämner uttryck som ”rädda själarna, inte sälarna”, som han själv präglades en del av under sin tid på bibelskola.

– Det har varit en otroligt viktig och läkande upptäcktsresa för mig att vidga talet om ett kristet hopp som gäller hela tillvaron, också i klimatkrisen. Det handlar om att ta miljöansvar, men det handlar också om att hoppas på ett Guds ingripande. Det här är ju två saker som så tröttsamt ofta ställs emot varandra. Jag tänker att de måste hållas ihop.

Tröst i att Gud har blivit människa

Larmen om klimatkatastrofer avlöser varandra och för många av EFKs internationella partners är klimatförändringarnas negativa effekter en verklighet. Det kan vara lätt att fastna i missmod. Hur talar man om glädjebud i en på många sätt dyster tid utan att det känns glättigt?

– Jag har själv utvecklat en svår allergi mot peptalk. Det gör man ju när man smakat lite på hårda tag. Men om påsken är den ena berättelsen som vi läser våra liv genom så är ju julen den andra: Gud har blivit människa och binder ihop himmel och jord och gudomligt och mänskligt. Det finns ständigt ett både och, men vi tycks ofta frestas att välja.

Och det är i de här dikena som vi ibland tappar bort oss.

– Men Jesus återfinns alltid där de korsas. Därför tänker jag att vi kan tala frimodigt om hopp och glädjebud så länge vi inte låtsas som att skiten inte finns.

– Det är ju en del i hela inkarnationen att Gud har gått i våra skor. Den insikten löser inte allt, men den ger tröst och botar extremt mycket ensamhet.