Kanske är det såhär det kan se ut att lita på Gud?

Vem ropar till någon som man inte tror finns där?

Jag tänker mig att jag inte är ensam om känslan av förväntan som krockat med verkligheten i en krass vardag som verkar motbevisa Guds kärlek till oss. En bok i Bibeln som inte skyr lidandet, som gång på gång ifrågasätter Guds medlidande och ingripande är psaltaren. ”Hur länge, Herre, ska du glömma mig?” Utbrister David i Ps 13. Det är lätt att säga ”lita på Gud” men så mycket svårare att beskriva.

Jag tror att David även i sin undran litade på Gud, hans tro på Gud som allsmäktig är orsaken till att han vänder sig till honom. Vem ropar till någon som man inte tror finns där? Samtidigt tvivlar David på Guds vilja att visa sig, att uttrycka sin kärlek gentemot honom.

Om du känner igen dig i David är du i gott sällskap. Några verser senare i samma psalm säger David ”Jag förtröstar på din nåd, och mitt hjärta gläder sig över din räddning.” David blir ett föredöme för oss, för sin lovsång och för att han vågar visa sig sårbar inför Gud. Han låtsas inte som att allt är bra när det inte är det, han ställer frågor som känns skrämmande och han vänder sig till Gud och förtröstar på honom.

Kanske är det såhär det kan se ut att lita på Gud?

/ Julia Forsberg
Pastor & föreståndare
Centrumkyrkan, Finspång

Tacka för

• Guds omsorg i svåra tider
• Att Guds kärlek är ett ljus i mörkret

Be för

• Alla som känner sig glömda och ensamma