Fem frågor till familjen Holmgren i Brasilien

Andréa och Marcus Holmgren sändes som EFKs missionärer till Brasilien tillsammans med sina tre barn för 1,5 år sen. Nu lackar det mot familjens andra jul i landet och vi passar på att ställa några frågor om läget!

Hej, familjen Holmgren! Hur mår ni i Brasilien?

Hej! Vi mår över lag väldigt bra, även om det har varit ett händelserikt år med mycket att göra och både med- och motgångar. Under hösten har vi haft mycket jobb med ansökan till Svenska Missionsrådet för en ny tre-årsperiod av vårt antikorruptionsprojekt, vilket tagit mycket längre tid än förväntat.

Nu har ni varit där i 1,5 år, hur tycker ni att ni har anpassat er till livet och arbetet?

Vi var beredda på att anpassning kan ta tid och vara utmanande. Men även om det inte alltid varit superlätt, känner vi ändå att det gått både bättre och snabbare än förväntat. Vi är glada att se att barnen trivs bra både i skola, hem och kyrka och att de knutit många starka vänskapsband. Även vi föräldrar har kommit väl tillrätta, både med arbetskollegor såväl som i församlingen vi tillhör.

Vilka arbetsuppgifter är roligast?

Marcus tycker att det är roligast med möten med de människor vi strävar efter att hjälpa i de sociala projekten. Eller undervisningstillfällen där man får tillfälle att interagera med folk från olika sammanhang och delar av landet och regionen. Andréa älskar att engagera sig i barnprojekten.

Vad utmanar er mest?

Den stora utmaningen för oss har utan tvekan varit mer familjerelaterad, då vi under en längre tid kämpat med en svår sjukdomssituation för ett av våra barn. Under året har dock denna situation börjat vända i takt med att Gud har gjort underverk och även öppnat dörrar som gett tillgång till förstklassig vård. Så även om situationen fortfarande är känslig, så finns det ett mycket större hopp nu, vilket vi är så tacksamma till Gud för!

Hur är det med julstämningen i Brasilien?

Vi går in i vårt andra julfirande sedan vi kom hit. Brassarna går all-in på julen, men det är en väldigt annorlunda inramning med palmer, 35-gradig värme och badsäsong, i stället för snö, minusgrader och pulkaåkning. Det tysta och stillsamma är ersatt av högljuddhet och livlighet. Men mitt i allt gläds vi. Mitt i allt det annorlunda ändå har möjlighet att samlas med fina människor som delar samma tro och förväntan över att tillsammans får fira ankomst och födelse av vår Fridsfurste och Frälsare!