Religion – en resurs i kampen mot trafficking

En ny studie från Umeå universitet, som Evangeliska Frikyrkan och Erikshjälpen bidragit till, visar att en religiös världsbild ofta är en tillgång i arbetet mot människohandel.
- Trots skillnader i religion lyckas de kristna hjälporganisationerna skapa samsyn om vad som orsakar trafficking och hur den ska bekämpas, säger forskaren Andreas Henriksson.

Trafficking är ett globalt problem som 2023 drabbade cirka 49 miljoner människor. Två av organisationerna som tillsammans med partners arbetar mot människohandel i olika länder är Erikshjälpen och Evangeliska Frikyrkan (EFK) En central del i arbetet är att stärka kvinnor och barns rättigheter.

I sin avhandling “En fråga om tro? Kampen mot människohandel i Thailand & Kambodja” har Andreas Henriksson undersökt hur religion formar arbetet mot människohandel. Forskningsrapporten bygger på fallstudier av kristna hjälporganisationer som arbetar i Thailand och Kambodja, där barnrättsorganisationen Erikshjälpen och församlings- och missionsrörelsen Evangeliska Frikyrkan (EFK) funnits med som partners.

– Jag har försökt förstå vad som styr religiösa organisationers arbete och hur det tas emot i de lokalsamhällen där de verkar, säger Andreas Henriksson. En religiös världsbild kan försvåra samarbete med sekulära biståndsaktörer och givare, men samtidigt är religion ofta en tillgång i relation till lokalsamhällen där de verkar.

Lättare att överbrygga avståndet

Internationellt bistånd präglas av en sekulär syn, vilket leder till att kristna hjälporganisationer främst finansieras av religiösa givarnätverk. Nätverk som underlättar för organisationerna att lyfta fram religionens roll.

Henriksson har undersökt hur de religiösa organisationerna lyckas nå fram till den sekulära biståndsvärlden och visar på att de organisationer som inte är knutna till en viss kyrka eller samfund i vissa fall kan ha lättare att överbrygga avståndet till de sekulära aktörerna.

– Vår organisation vilar på en kristen värdegrund och det avspeglar sig i hur vi bemöter människor ute i världen, säger Mattias Ingeson, generalsekreterare för Erikshjälpen. Utifrån vår identitet och bakgrund har vi kunskap om religionen betydelse för både enskilda individer och samhällen. Vår förståelse och respekt för andra människors religion och kultur skapar goda förutsättningar för att kunna arbeta tillsammans.

En motiverande faktor

Henrikssons forskning visar på att det finns ett lokalt förtroende för religiösa aktörer. Att tro eller religion inte ses som något negativt, även om man inte delar samma trosuppfattning. Tron är till och med en motiverande faktor, menar Sofia Jonsson, programansvarig på Evangeliska Frikyrkan.

– Vår erfarenhet är att våra samarbetspartners som arbetar mot människohandel har ett väldigt gott samarbete med de lokala religiösa ledarna. Man har hittat gemensamma drivkrafter trots olika religioner: viljan att skapa ett gott samhälle för barn och ungdomar, ett samhälle fritt ifrån människohandel.

Tillsammans kan vi göra skillnad

Avhandlingens resultat kan ge insikter för att förbättra samverkan med andra aktörer. Förhoppningen är en bättre förståelse för religiösa hjälporganisationer och hur deras identitet och världsbild leder till både möjligheter och utmaningar.

– Erikshjälpen kommer att sprida Andreas forskningsresultat till våra partnerorganisationer och använda oss av det i det gemensamma arbetet mot trafficking, säger Mattias Ingeson. Vi kommer också att lyfta resultaten och sprida kunskapen vidare i våra nätverk.

Enligt Sofia Jonsson har forskningsprojektet hjälpt organisationen att mer kritiskt granska sig själv och fundera över strategier och metoder.

– Vi som arbetar på gräsrotsnivå har mycket att bidra med till forskningen och tillsammans kan vi verkligen kan göra skillnad. Resultatet kommer bland annat att användas för påverkansarbete och som underlag för diskussion inom antitraffickingrörelsen i Asien. Vi planerar också ett online-seminarium senare i år tillsammans med Erikshjälpen.